Detta skedde under det Nordiska sjuårskriget som varade åren 1563-1570 mellan Sverige och Danmark. Störens ursprung är därmed osäkert men lasten torde komma från Danmark eller möjligen inköpt från Tyska städer. På den tiden utgjorde Halland, Skåne, Blekinge och Gotland en del av Danmark, tillsammans med Norge och Bohuslän. 

Här framgår uppbörden av stör till Stockholms slott år 1565. ”Av Lasse Olsson skeppare uppå ett fribrytar skepp. Danske skepp – Syltad Störie – 9 tunnor och 3 fjärdingar.

Den syltades stören kom att konsumeras inom en period om två år. Under det första året, 1565, sändes 1 ½ tunna till Stockholms slott den 20 september 1565, 1 ½ tunna skickades till Kong. Majt:s skafferi den 4 juli, och samma dag sändes även en ½ tunna stör till fröknarnas skafferi. Med fröknarnas skafferi avses troligen de ännu ogifta prinsessorna Sofia och Elisabeth Vasa, döttrarna till Gustav Vasa. Dessa var i övre tonåren och skulle senare komma att utgöra spelpjäser vid fredsmäklandet i form av eventuella giftermål. I kvittensregistret är leveransen till fröknarnas skafferi attesterad av fröknarnas hovmästare och denna kvitterade då endast ut halvtunnan med stör.

 Här syns levereringen av stör till olika mottagare. Överst syns: Levereringen till Kongl. Majt:s skafferi den 4 juli anno -65, dit 1½ tunna stör skickades, tillsammans med fläsk, lax och lappesik ( vi ber om ursäkt för ordvalet, men det är så det står). Under syns: Levererade till Fröknarnas skafferi den 3 oktober – 64 och 4 juli anno -65, där en ½ tunna stör syns på andra raden uppifrån.

Därmed utgick sammanlagt 3½ tunna syltad stör år 1565 och inför år 1566 fanns 6 tunnor och en fjärding kvar. Att ursprungligen 3 fjärdingar minskats till 1 beror sannolikt på att någon av de levererade halvtunnorna egentligen består av två fjärdingar, alternativt att två fjärdingar har öppnats för att istället fylla upp en halvtunna.

År 1566 konsumerades de kvarvarande tunnorna med syltad stör. Påvel Köksskrivare kvitterade ut 4 ½ tunna stör till Kong. Majt:s skafferi den 29 juli 1566 och den 28 september levererades 1 ½ tunna stör till Stockholms slott. Därmed sammanlagt 6 tunnor. Halvtunnorna antyder att tunnor öppnats och innehållet fördelats till två halvtunnor.

Således fanns endast 1 fjärding syltad stör kvar. Denna fjärding blev emellertid restad sedan ”Karl Simonsson haffr tagitth oloffligen aff slåtthet – 1 fjärding störir”.

Vem denne Karl Simonsson var har vi inte lyckats få reda på. Hans namn förekommer inte bland fogdarna, skepparna eller andra yrkesverksamma vid och inom slottet. En möjlig teori är att han är en leverantör åt någon av landsfogdarna och att denne tagit med sig stören då denna hämtat hem varor åt sin fogde. Att stören står som ”restad” antyder att Karl, eller dennes uppdragsgivare, troligen blev debiterad för värdet av stören i form av en skuld.  

Såhär ser en uttagskvittens ut. I marginalen till vänster står det: Fröknarnas skafferi. En klammer visar att två uttag har gjorts till fröknarna. I den undre, daterad den 4 juli -65, framgår det att fröknarnas hovmästare bland annat utkvitterat en halv tunna stör till fröknarnas behov.  Du ser ordet stör: fjärde raden underifrån, andra ordet från höger. Störie.